Olika faser i genomförandet av en omorganisation/förändring ¤ fas 1) allmän och stor entusiasm inför förändringen/omorganisationen ¤ fas 2) allmän förvirring vid genomförandet av
omorganisationen ¤ fas 3) allmän tillnyktring ¤ fas 4) sök en skyldig ¤ fas 5) finn en oskyldig som befinns vara skyldig ¤ fas 6) straffa den skyldig befunne oskyldige ¤ fas 7) belöna och dekorera alt. befordra den
oskyldigt befunne skyldige ¤ fas 8) allt förblir som förutfast litet sämre av Karl-Otto Aly gjord och något modifierad översättning
från tyskan. Naturligt progesteron bättre än syntetiskt östrogen
för att förhindra benskörhet (osteoporos) Naturligt progesteron som, liksom naturligt östrogen
(s.k. fytoöstrogener), finns i riklig mängd i bl.a. sojabönor och
alfalfagroddar har enligt flera vetenskapliga undersökningar en klart bättre
effekt för att förebygga benskörhet än syntetiskt östrogen.
Benvävnad innehåller huvudsakligen två typer av celler, dels de
benuppbyggande osteoblasterna och dels de bennedbrytande osteoklasterna som
bryter ned gammalt förbrukat ben. Vad
det syntetiska östrogenet tycks göra är att hämma
osteoklastaktiviteten och hindra nedbrytningen av gammalt ben varigenom
den snabba nedbrytningen av ben förlångsammas. Naturligt proge-steron däremot
stimulerar osteoblastfunktioen att bilda nytt ben. Och ökningen av bentätheten är avsevärt mycket större
efter tillförsel av naturligt progesteron än efter tillförsel av syntetiskt
östrogen. Östrogen tycks inte ge
den gynnsamma stimuleringen av osteblastaktiviteten.
(Men tillförseln av syntetiskt östrogen är en lönande affär för östrogentillverkarna.) Ref.:
Optimum Nutrition, vol.8, Nr 2, Autumn 1995. Först vinet - nu också chokladen! Vi lever förvisso
i en föränderlig tid. Undan för undan har vi fått lära oss att mycket av
det vi traditionellt ansett vara skadligt, "syndigt" eller onyttigt
helt plötsligt tillskrivs hälsobringande egenskaper.
Sålunda har vi fått lära oss att regelbundet (måttligt) bruk av rödvin
numera anses nyttigt åtminstone om man inte har alkoholproblem. Enligt DN:s hälsobilaga den 20.12.97 har turen nu kommit
till den syndiga och skuldbelagda chokladen.
Chokladen anses numera av vissa forskare vara rena hälsokosten, åtminstone
den mörka hårda chokladen. Den
ljusa (goda) chokladen är för fet och innehåller för mycket socker och för
litet av den nyttiga kakaon. Mörk
choklad innehåller mycket magnesium, ett mineralämne som
både hjälper till att bilda serotonin och stabiliserar humöret.
Choklad ger också ett hyggligt tillskott av koppar.
Choklad innehåller dessutom nyttiga antioxidativt verksamma fenoler som
hindrar fettet i chokladen från att härskna. Suget efter choklad har jämförts med suget efter
vissa droger och man har funnit att missbrukare av drogen ecstasy utvecklat ett
starkt sug efter choklad sedan de slutat med ecstasy. Choklad innehåller nämligen ett ämne som heter
anandamin som stimulerar samma receptorer i hjärnan som det psykoaktiva ämnet
i marijuana och hasch. Chokladen
innehåller också ett ämne som kallas fenyletylamin som även kallas kroppens
eget amfetamin, och theobromin, en koffeinliknande substans, som gör oss
piggare, mera koncentrerade och snabb- tänkta.
I USA kallas den mörka chokladen för "växtvärldens Prozac"
och det kanske kan förklara varför choklad får oss att känna oss mera
harmoniska. Så sträck på Er
chokladälskare, njut av litet mörk choklad då och då, med andakt i små
doser och med gott samvete! Ref.: DN 20.12.1997, s.4. samt Sstephan Rössner:
Chocolate - divine food... European J:l of Clinical Nutrition (1997) 51,
341-345. Aromaterapi - har den laboratoriemässigt påvisbara
effekter? En i tidskriften Forschende Komplementärmedizin
redovisad studie kunde inte påvisa några mätbara förändringar av bl.a.
cortison- och IgA-nivåerna i saliv. Man
lät försökspersonerna under 10 minuter andas in 10-dubbelt större dos av
lavendelolja än den minsta dos man kan känna normalt. Man mätte därefter olika parametrar som kortison i saliven
och S-IgA, hjärt- och andningsfrekvens samt det elektriska hudmotståndet
liksom mikrocirkulationen i fingertopparna.
Man kunde inte hitta några mätbara förändringar i de undersökta
parametrarna. Uppenbarligen var den
givna aromaterapin för svag och overksam och den kunde inte mätbart påverka
psykoneuroimmunologiska mätparametrar. Bygger
aromaterapin enbart på placeboeffekter? Ref.: Does Fragrance Exposure Affect Autonomic
Responses or Salivary IgA and Cortisol Levels?
A. Kistler et al., Forsch.Kompelmentärmedizin
1997; 5:270-274. Mattram vid migränprofylax. I en holländsk randomiserad, dubbelblind,
placebokontrollerad crossoverstudie över 9 månader vid ett sjukhus i Emmen med
50 migränpatienter försökte man utröna huruvida ett extrakt av tanacetum
parthenium (matttram) hade förebyggande effekter vid migrän.
Alla försöksdeltagare fick först under en månad - den s.k.
wash-out-fasen - dagligen en placebokapsel, därefter i randomiserad följd i 4
månader antingen dagligen en placebokapsel eller dagligen en kapsel med
standariserat alkoholextrakt av tanacetum parthenium (mattram).
Övrig migränmedicin sattes ut. Endast
vid akuta svåra migränattacker tilläts intag av konventionella migränmediciner.
Man noterade med hjälp av en dagbok hur många migränattacker försöksdeltagarna
hade per månad och under hur många dagar som de inte kunde sköta sina normala
aktiviteter och vilka biverkningar som uppkom. Resultat: 40 av 50 patienter genomförde studien till
slutet. Ingen av försöksdeltagarna
behövde avbryta studien på grund av biverkningar. Man fann inga tydliga
skillnader beträffande frekvensen migränattacker mellan de båda grupperna. Det samma gällde antalet dagar då man inte kunde sköta
sitt vanliga arbete. Denna studie
kunde således inte bekräfta de goda resultaten med mattram vid migrän som
tidigare studier visat. I denna
studie tog man inte med patienter som hade tidigare goda erfarenheter av mattram
och tydligen handlade det här om en negativ selektion av "non-responders"
("icke-svarare"). Resultaten från denna studie gäller därför inte
utan vidare generellt för alla migränpatienter. Ref.: De Weerdt CJ, Bootsma HPR, Hendriks H: Herbal
medicines in migraine prevention. Phytomedicine
1996;3:225-230. Örtmediciner - fytofarmaka - allt viktigare
i egenvården i Europa Vid en fransk-tysk-schweizisk regionalkonferens
"Regio Seminar Pharma" i Basel den 26 och 27 april 1997 betonades av
professor Dr. W. Schaffner , Uni-versität Basel, att fytofarmaka används i
allt större utsträckning i egenvården i central-Europa.
De fyller en viktig funktion i egenvården och det kräver en speciell
facklig kompetens hos apotekspersonalen.
Speciellt användbara är fytofarmaka vid förkylningssjukdomar,
mag-tarmbesvär, gallvägssjukdomar, njur- och blåsbesvär samt vid nervositet
och sömnbesvär. I Tyskland är f.n. ca 1000 örttéer/medicinaltéer och téblandningar
tillåtna, det föreligger cirka 300 beredningsmonografier utgivna av
Europakommissionen och bara för njur- och blåstéer används 100 olika
droger (örter). Problematiskt
med medicinalväxter är att de ofta har en bred farmakologisk effekt som inte
utan vidare kan hänföras till exakt definierbara aktiva enkelsubstanser.
Dessutom brukar effekten komma långsamt, ofta först efter en till två
veckor eller längre. Moderna farmakologiska studier av bl.a. johannisört,
vitlök, ginkgo, hagtorn och vänderot (valeriana) visar dock att fytofarmaka
har potential att ingripa i flera olika biologiska regelsystem och att effekten
ofta byggs upp långsamt under flera veckor. Ref.: SMGP (Schweizerische Medizinische Gesellschaft
fuer Phytotherapie). Society
Bulletins. Forsch. Komplementärmed.
1977;4:248-249. Den 5 - 8 juni 1997
genomfördes av ESCNM (Eropean Society for Classical Natural Medicine)en
internationell kongress i Berlin om bl.a. immunologiska effekter av
fysikalisk terapi och klassiska naturläkemetoder samt psykiska och
psykologiska effekter av naturläkemetoder och kroppsorientead psykoterapi. Referat av några av de viktigaste föredragen kommer
att publiceras i ett senare nummer av proSana. Flera randomiserade studier av homeopatisk behandling
vid bl.a. migrän, huvudvärk och vid postoperativ ileus är föga övertygande
beträffande effektiviteten av homeopatisk behandling. I det senaste numret av den ansedda internationella
tidskriften "Forschende Komplementärmedizin/Research in Complementary
Medicine" refereras och kommenteras ett antal nyare randomiserade
placebokontrollerade dubbelblind- studier av effekterna av individualiserad
homeopatisk behandling vid huvudvärk och migrän samt några andra
sjukdomstillstånd. Resultaten av
de olika studierna är motsägande och positiva resultat av tidigare studier
kunde inte bekräftas vid senare kontrollstudier.
Flera av de i princip välvilligt inställda kommentatorerna, bl.a. den
mycket ansedde holländske epidemiologen professor Paul Knipschild i Maastricht,
kommer fram till att de hittills gjorda studierna inte ger övertygande belägg
för att homeopatisk behandling är en effektiv behandlingsmetod vid bl.a. migrän.
Knipschild kommenterar sammanfattningsvis att homeopati är ett svårförklarligt
udda system. I bästa fall är homeopati ett kraftigt placebo.
(citat: "If I take the evidence together, I think that the result of this
trial by Walach et al. speaks clearly against any beneficial effects of
homeopathy for migraine/chronic headaches, and homeopathy in general.
Other recent efficacy studies that have been well performed, such as the
Grecho trial in France and the trial of de Lange et al. in the Netherlands, do
the same. Moreover, homeopathy is
an odd system with no plausibility. I am sorry for the many people who believe firmly in homeopathy, but to
me there is nothing in it. At its
best I consider homeopathy a powerful placebo." Ref.: Journal Club, Forsch. Komplementärmed.
1997;5:297-304. Översikten ger utförliga
referat av ett antal nyare studier om homeopati samt kommentarer av olika väl
renommerade vetenskapliga/komplementärmedicinska kommentatorer. Tvåårig
pilotstudie av antroposofisk behandling av RA. I en tysk icke randomiserad öppen pilotstudie från
det antroposofiska sjukhuset i Herdecke
i Västtyskland behandlades 18 patienter med kronisk inflammatorisk ledsjukdom (R.A.)
enligt antroposofisk - medicinska riktlinjer under 2 års tid.
Vanliga vid RA undersökta parametrar som CRP i serum, ledindex,
funktionell kapacitet, psykiskt befinnande m.m. kontrollerades.
Hos samtliga försökspersoner konstaterades mer eller mindre uttalade förbättringar
av allmänbefinnandet inklusive depressivitet och ängslan samt minskad allmän
och lokal inflammatorisk aktivitet. Under
behandlingstiden krävdes inga invasiva kirurgiska ingrepp i några leder,
behandling med konventionella antireumatika kunde reduceras eller hos några
patienter upphöra helt. Pilotstudien visar tydligt att antroposofisk
helhetsbehandling (en kombination av engagerat medicinskt omhändertagande,
antroposofiska mediciner, läkeeurytmi, fysikalisk terapi, huvudsakligen
vegetarisk kost och konstnärlig terapi) kan ge goda terapeutiska resultat hos lämpliga
och motiverade patienter. Referenten
(K.-O. A.) vill i detta sammanhang gärna framhålla att sådan behandling även
kan fås i Sverige, vid Vidarkliniken i Järna.
Behandlingen liknar också i väsentliga avseenden den behandling för
R.A. som traditionellt ges vid våra svenska hälsohem. Ref.: L. Simon et al. Ein anthroposophisches
Therapiekonzept fuer entzuendlich- rheumatische Erkrankungen -
Ergebnisse einer zweijährigen Pilotstudie. Forsch. Komplementärmed. 1977;4:17-27. USA på väg att komma ifatt Europa inom
alternativmedicin I mars 1997 hölls ett internationellt symposium vid
den renommerade Harvard Medical
School i Boston där det rapporterades att det även i Amerika förekommer
omfattande forskningsaktiviteter på det alternativ- och komplementärmedicinska
området. Sålunda sker komplementär-medicinsk
forskning som stöds finansiellt av National Institute of Health (NIH) vid 10
olika amerikanska universitet, bl.a. vid Stanford,
Columbia och Maryland University. Complementary and
Alternative Programme at Stanford
(CAMPS) sysslar främst med alternativbehandling och egenvård med naturmedel av
äldre. Vid Columbia University finns ett Centre
for Complementary and Alternative
Medicine Research in Women´s Health och vid univertet i Maryland finns sedan 5 år tillbaka en avdelning för
komplementärmedicin inom "Department of Family Medicine" med breda
forsknings- och dokumentationsaktiviteter.
"Centre for Alternative Medicine Research" vid Harvard Medical
School är uteslutande forskningsinriktad.
Man bedriver där basforskning bl.a. för att klarlägga alternativa
behandlingsmetoders verkningsmekanismer. Ett
bredare och intensifierat samarbete med motsvarande europeiska forskningscentra
(i bl.a. Berlin, Muenchen, Madrid, Paris och Exeter) efterlyses av artikelförfattaren. Ref.: D. Melchart, USA holen auf: Forschende
Komplementärmedizin im Aufwind an amerikanischen Hochschulen. Forsch.
Komplementärmed. 1997;4:144-145. Patienternas uppfattning om komplementärmedicin Den brittiska tidningen "The Guardian"
gjorde en enkät bland 386 av tidningens läsare för att höra om deras
uppfattning om alternativ medicin. De
tillfrågade hade en genomsnittligt hög bildningsnivå, 82% var kvinnor och 58%
var medelålders. Homeopati (74%), osteopati (närmast kiropraktik) (54%) och
akupunktur (47%) var de populäraste behandlingsformerna.
En överväldigande majoritet av alla tillfrågade ansåg att de hade fått
god hjälp av de alternativa behandlingarna.
82% ansåg att alternativmedicin hade mindre biverkningar än skolmedicin
trots att 25% av alla tillfrågade hade upplevt (lindriga?) biverkningar av a.m.
De flesta ville att terapeuternas utbildningsnivå och patientsäkerheten
garanterades av statligt erkända utbildningar av hög kvalitet. Avsevärda summor pengar investerades av patienterna
i alternativa behandlingar, totalt för den relativt lilla gruppen (386 p.) Ŗ
300.000 (motsvarande ca. 3,6 miljoner sv.kronor). Ref.: N.C.Abbot, E. Ernst: Patients` Opinions about complementary Medicine.
Forsch. Komplementärmed 1997;4:164-168. Tyska medicinstudenters uppfattning om komplementärmedicin 204 tyska medicinstudenter tillfrågades om sin syn på
olika alternativmedicinska behandlingsformer.
Det visade sig att 85,6% av
studenterna ansåg att olika alternativmedicinska behandlingsformer var av värde,
speciellt vid bagatellåkommor och vid kroniska sjukdomar.
De flesta ansåg att akupunktur, homeopati, fytoterapi och olika
dietterapier var speciellt värdefulla medan flertalet studenter hade en negativ
uppfattning om cellterapi, åderlåtning och ozonbehandling.
Författarna drar slutsatsen att studenterna, trots ett i regel dåligt
undervisningsutbud om alternativa metoder, hade övervägande positiva och
mycket differentierade uppfattningar om olika alternativmedicinska
behandlingsformer. Trots många
universitetslärares negativa inställning till a.m. tilltog studenternas välvilliga
inställning till a.m. under medicinstudiernas gång. Ref.: H. Haltenhof et al.: Komplementärmedizin im
Urteil von Studierenden der Medizin: Eine Befragung in Vorklinik und Klinik.
Forsch. Komplementärmed. 1997;5:284-.291. Terapi med
vitlökspulver vid klimakteriebesvär Vid en randomiserad placebokontrollerad studie på 21
kvinnor med klimakteriska besvär behandlades patienter med ett vitlökspulverextrakt
(Carisano) 2 dragéer ā 200 mg vitlökspulver alt. med placebodragéer av samma
utseende och smak under 6 veckor. Samtliga
typiska klimakteriesymtom bedömdes (värmevallningar, svettningar, nervositet,
sömnbesvär, depressivitet, minskad libido, svaghet och trötthet). 18 av 21
patienter bedömde totaleffekten av vitlöksbehandlingen som mycket god eller
god. 12 av 21 patienter på placebo
angav en måttlig eller dålig effekt av medicineringen (placebo). Signifikans
0,05. Preparatet tåldes i
allmänhet bra men hos 3 patienter observerades lätta gasbesvär.
Även om östrogenterapi är den beprövade standardbehandlingen av
klimakteriebesvär finns det ibland kontraindikationer mot östrogenbehandling (t.ex
östrogenberoende tumörer) eller en principiell aversion mot hormoner och då
kan behandling med vitlök eller vitlöksextrakt prövas som ett ofarligt och
tydligen ofta också effektivt behandlingsalternativ, isynnerhet om det
kombineras med livsstilsförändringar, (grönsalsrik kost, motion,
stresshantering). Referentens kommentar: motsvarande i Sverige tillgängliga
vitlökspreparat som kan jämföras med Carisanodragéerna är Kwai-vitlöksdragéer
som dock bara innehåller 100 mg vitlökspulver per dragé varför man bör ta
dubbel dos Kwai jämfört med de i studien använda 2 dragéerna Carisano ā 200
mg. (K.-O.A.) Ref.: H.P. Legal, B. Lehmann: Knoblauchpulvertherapie
bei dem klimakterischen Syndrom - eine Plazebo-kontrollierte Studie. Ärztezeitschrift
fuer Sverige näst sämst i gymnastik Den välkände idrottsprofessorn
Per-Olof Åstrand varnar i en debattartikel på DN:s debattsida den 12
januari 1998 för folkhälsoriskerna av den allt kortare tiden som skolan i
besparingssyfte ägnar åt elevernas fysiska aktivitet eller idrott och hälsa.
F.n. är den schemalagda tiden för idrott och hälsa nere i ca 2 veckotimmar.
Detta är en oroande kort tid med tanke på att fysisk aktivitet är av
absolut största betydelse för vår hälsa och att alltfler ungdomar - utom
idrottsutövarna - är allt mindre fysiskt aktiva utan ägnar sig mera åt TV-
tittande, dataspel, Internet och mopedåkning.
Den allmänt utbredda fysiska inaktiviteten i kombination med "junk
foods" som hamburgare, chips, coca-cola, sötsaker och vitmjölsprodukter
utgör på sikt ett växande hot mot den svenska folkhälsan.
Hur sjuka skall vi bli innan vi tar konsekvenserna av våra vetenskapliga
kunskaper? Ref.: P.-O. Åstrand: Sverige näst sämst i
gymnastik, DN Debatt 12/1 1998 Kan sojabönor minska klimakteriebesvären? Den amerikanska professsorn i medicinsk antropologi
vid McGill-universitet i Montreal i Kanada, Magaret Lock, presenterar i sin bok
"Encounters (University Press of California Press, 1993)
intressanta föga kända synpunkter på klimakteriet. Bl.a. berättar hon att klimakteriebesvär är mycket sällsynta
och att detta inte bara kan vara genetiskt eller kulturellt betingat. Hon påpekar bl.a. att japanerna (liksom flertalet övriga
asiatiska befolkningar äter mycket sojabönor och tofu.
Soja innehåller mycket naturligt östrogen och det kan mycket väl bidra
till att klimakteriebesvär är mer eller mindre sällsynta i Öst-Asien och
speciellt i Japan. Ref.: Ami Lönnroth, SvD 4.11.1997
|