Nyinrättad öppenvårdsmottagning för naturmedicin vid

universitetskliniken i Freiburg i Br. Tyskland

I den gamla tyska universitetsstaden Freiburg i Breisgau har det i februari 1998 öppnats en ny öppenvårdsmottagning för naturmedicin (Naturheilver-fahren) vid stadens Universitätsklinik. Vid denna öppenvårdsmottagning vid universitets medicinklinik arbetar ett flertal läkare med långvarig erfarenhet av naturmedicin med huvudsakligen klassiska naturmedicinska metoder (kostterapi, fasta, fysikalisk terapi, korttidspsykoterapi, fytoterapi och hydroterapi), akupunktur, homeopati och ”utrensande/avlastande” (aus-leitende) metoder. Man har intensivt samarbete med universitetssjukhusets övriga kliniker, ger föreläsningar om naturmedicin, deltar i studentutbildningen och i terapikonferenser. Klinikens läkare anlitas också regelbundet som konsulter av sjukhusets övriga avdelningar. Man är också engagerad i läkarnas vidare- utbildning och i klinisk forskning. I första hand forskas det om CFS (kroniskt trötthetssyndrom ) och hepatit C.

Ref.: Prof. Dr. F.D. Daschner och Dr. H. E. Blum, Ambulanz fuer Natur-heilverfahren und Umweltmedizin am Universitätsklinikum Freiburg i Br.

Forsch Komplementärmed 1998;5:258.

Fytooestrogener (växtoestrogener) bra mot cancer

Det anses numera allmänt att våra matvanor har inverkan på utvecklingen av cancer. Många djurförsök har visat att vissa innehållsämnen i olika växter har tumörskyddande effekter. Epidemiologiska studier har dessutom visat att vissa växtämnen sannolikt har skyddande effekter vid vanliga cancerformer som prostata- och bröstcancer. Man har länge vetat att befolkningen i många asiatiska och afrikanska länder har en hög konsumtion av olika sädesslag, sojaprodukter och oljefrön. Dessa livsmedel innehåller s.k. fytooestrogener (isoflavoner och lignaner) bidrar uppenbarligen till att begränsa förekomsten av hormonberoende tumörer i dessa länder. Könshormonerna stimulerar tillväxten av cancerceller. Fytooestrogener har p.g.a. strukturella likheter med de kroppsegna könshormonerna förmågan att bindas till cellernas hormonreceptorer varigenom de förhindrar det kroppsegna könshormonernas cancerbefrämjande inverkan. Särskilt rik på fytooestrogener är fullkornsbröd på råg, knäckebröd, havre, vete och fullkornsris. Även linfrön, sesam-, pumpa- och solrosfrön. Bland grönsakerna är det speciellt broccoli, morötter och sparris som kännetecknas av höga fytooestrogenhalter. Även i frukt finns de i större mängder i jordgubbar, bananer och ananas. Isoflavoner och lignaner finns nästan uteslutande i frukternas randskikt respektive skal. Därför är det viktigt att äta hela frukten med skal om så är möjligt. När det gäller sädesslag är det likaså viktigt att man använder fullkornsprodukter. Det är svårt att ge några exakta mängduppgifter för att uppnå växtoestrogenernas cancerskyddande effekter, med de bör tillföras i stora mängder och helst redan från 25 – 30 årsåldern.

Ref.: Ärztezeitschr f Naturheilverfahren 39, 8 (1998) 530

Antioxidantvitaminer skyddar mot skadlig solstrålning

Speciellt solens UV-A-strålning kan genom bildning av fria radikaler i hudens epidermis framkalla skador på kollagen och elastin (rynkor) samt DNA-skador i hudens celler och därmed bidra till uppkomsten av hud- cancer. En antioxidantrik – frukt- och grönsaksrik – kost kan motverka bildningen av fria radikaler i huden. Speciellt är det beta-karotin (helst i doser över 15 mg/dag) som skyddar. Även selen och vitamin C och E har goda skyddseffekter. Vitamin E stimulerar dessutom bildningen av en annan viktig antioxidant – koenzym Q10. Rekommenderade doser är:

200 mg C, 100 – 200 mg vitamin E, 10 mg Q10 eller mera plus selen ca 100 - 200 mcg. En annan viktig antioxidant är lycopen som förekommer i större mängd i tomater.

Ref.: Ärztezeitschr.f. Naturheilverfahren. 39, 8 (1998), 530.

Lapacho-té – ett cancerhämmande örtté?

I vissa svenska hälsokostbutiker liksom på kontinenten säljs det sydamerikanska Lapacho-tét, som även säljs under namnet ”peau d´arco”, ofta med informationen att detta té har anticancereffekter. I den seriösa tyska medicinska tidskriften ”Phytotherapie” beskrivs drogen utförligt och där redovisas också all den information som finns tillgänglig. Tét används traditionellt av sydamerikanska indianer bl.a. vid inflammatoriska sjukdomar, sår och magtarmbesvär. Det påstås även att tét har antitumorala, smärtlindrande och inflammationshämmande egenskaper. De innehållsämnen som kan tänkas ha medicinska effekter är naftokinoner, antrakinoner, lignaner och flavonoider, men det finns inga bindande vetenskapliga bevis för de uppgivna effekterna. Lapacho-tét tycks inte ha några kända biverkningar vid normalt bruk, men tycks sakna dokumenterade medicinska effekter, det smakar gott men är mycket dyrt.

Ref.: Heinrich, M, Roter Lapacho-Tee, Z.f. Phytotherapie, vol 19; 2/1998, 99-100.

Referentens – K.O. A:s - anmärkning: Pau D´Arco finns som frilistat naturläkemedel i kapslar för behandling av lindrig och tillfällig diarré samt väderspänning.

Mjölonblad – folium uvae ursi – ett användbart urinvägs-antisepticum vid okomplicerade nedre urinvägsinfektioner.

I Europa används fytoterapeutika (örtmediciner) vid behandling av ca 50% av alla urologiska tillstånd och de används huvudsakligen vid okomplicerade urinvägsinfektioner samt som recidivprofylax vid kroniskt recidiverande urinvägsinfektioner och vid funktionella besvär t.ex. vid irriterad blåsa.

Enligt ESCOP-monografin är mjölonblad den enda medicinalväxten som är lämplig vid behandling av infektioner och inflammatoriska tillstånd i urinvägarna. Örten är ganska vanlig i norra Europa och den liknar blåbärs- och lingonris. De viktigaste aktiva innehållsämnena i mjölon är fenol-glykosiderna arbutin (8-15%) och metylarbutin (2,5%) samt några garvämnen (15-20%) och triterpener.

De i mjölonblad ingående aktiva substanserna, främst arbutin och metyl-arbutin, har i alkalisk urin antibakteriella egenskaper mot vanliga urinvägs-bakterier som E.coli, pseudomonas, proteus, vissa streptokockstammar och candida. Behandlingsindikation för mjölonextrakt är okomplicerade nedre urinvägsinfektioner (cystiter), asymtomatiska urinvägsinfektioner och kateterbehandling. Långvarig behandling med mjölonextrakt kan ge magproblem, illamående och kräkningar. Normaldosering är kallvatten-extrakt av ca 3 gram torkade blad 4 ggr dagligen under högst en vecka motsvarande ca 400 – 800 mg arbutin per dag tillsammans med riklig vätska. Effekten blir bättre om kosten är laktovegetabilisk (alkaliserande) och alkalisk urin kan eventuellt också erhållas med hjälp av natriumbikarbonat. Att urinen är alkalisk – pH över 8 – kan kontrolleras med hjälp av lackmuspapper.

I Sverige tillgängliga preparat innehållande mjölon är Uva-E (normaldos 2 – 3 tabletter 3 ggr dagl.) och Uva-Complex (2-5 tabletter 2 ggr dagl.)

En bättre effekt av mjölonextrakt vid urinvägsinfektioner kan erhållas om man alternerar behandlingen en vecka i taget växelvis med surgöring av urinen för att komma åt även syrakänsliga bakterier. Surgöring av urinen kan ske med hjälp av en mera animalisk och brödrik kost och tillägg av 1-2 g C-vitamin 4 ggr dagl. och eventuellt det receptbelagda läkemedlet Hiprex (hippursyra) 1 g 2- 3 ggr dagl. Fördelen med denna behandling är att man ofta kan hålla recidiverande och okomplicerade urinvägsinfektioner under kontroll utan att behöva använda antibiotika med risk för olika biverkningar och resistensutveckling.

Ref.: Stammwitz,U, Pflanzliche Harnwegsdesinfizienzien – heute noch aktuell? Zeitschr.f. Phytother. vol. 19, 2/98, 90 – 95

E.S.C.O.P.- Monograph on Uva Ursi Folium, July 1997.

Fytoterapi (behandling med medicinalväxter) vid reumatiska sjukdomar

I en översiktsartikel i den tyska läkartidskriften ”Ärztezeitschrift fuer Naturheilverfahren” redovisas de viktigaste i framför allt Tyskland använda naturläkemedlen vid reumatiska sjukdomar. Det påpekas i artikeln att man inte kan ersätta de konventionella läkemedlen med naturläkemedel, men att dessa utgör ett viktigt komplement men ofta också förstahandsmedel vid milda former av reumatiska besvär. De vanligaste läkemedlen som salicyl-syrepreparat, antiinflammatoriska preparat (NSAID), cortison, penicillamin, guldhaltiga medel, klorokin och immunsuppressiva cytostatika som metotraxat ger ofta mer eller mindre allvarliga biverkningar framför allt från magtarmkanalen, blodbildande organ och centrala nervsystemet. Det har därför funnits ett stort behov av mindre aggressiva naturläkemedel som förstahandspreparat eller komplement vid reumatiska sjukdomar.

Den tyska statliga läkemedelskommission – Kommission E – har tagit med följande medicinalväxter i sin sammanställning av vid reumatiska sjukdomar användbara naturläkemedel: arnika, björkblad, Cayennepeppar, eucalyptusolja, höblommor, guajakträ, harpagorot, tallbarrsolja, poppelblad och bark, rosmarin, sälg, senapsfrön, terpentinolja samt nässelblad. De flesta av dessa medicinalörter används till utvärtes bruk i tinkturer och salvor men en del även till invärtes bruk. Följande väldokumenterade naturläkemedel beskrivs mera utförligt i den tyska översiktsartikeln: arnikablommor, kamfer och Cayennepeppar, eucalyptusolja och harpagorot.

Arnikablommor i tinkturer och salvor, t.ex. Arnica Montana liniment och salva samt Arnicagel och Weleda Arnica-essens (tinktur) och salva används utvärtes vid muskel- och ledvärk. Arnikatinktur skall spädas ut med vatten 3 – 10 ggr och används oftast till omslag. Arnika kan ge hudirritationer.

Kamfer används utvärtes i 5 – 25%ig kamfersprit och finns även i Tiger Balsam.

Cayennepeppar (spansk peppar/Chili peppar) med den aktiva hudretande substansen capsaicin finns i Värkplåstret Värksam. Kan ge hudirritation.

Eukalyptusolja används också p.g.a. sin hyperemiserande (genom-blödningsökande) effekt vid ledbesvär, och finns i de svenska naturläke-medlen Oleum basileum och Ledolja.

Harpagorotextrakt har väldokumenterad och med NSAID jämförbar antiflogistisk (antiinflammatorisk) effekt och finns i de svenska naturläkemedlen Dolitur (f.d. Ledins led & muskelelixir), Harpagotabletter, Lediblett och Rigote.

Omslag med uppslammade pulveriserade senapsfrön och höblommor används fortfarande ofta i Tyskland huvudsakligen p.g.a. dessa omslags hyperemiserande effekter.

Sälgbark/vitpil innehåller salicin och salicortin som har salicylsyreliknande effekter men ger inte salicylsyrans magirritation då salicylsyra bildas av salicin och salicortin först i tarmen och levern. Vitpilbark finns i de svenska naturmedlen Dolitur, Lediblett, Bio-Strath Salix och Herbasprin. Det kan förekomma överkänslighetsreaktioner mot salicylsyra vid användning av vitpilbarkinnehållande medicinalväxter.

Ref.: E.S.C.O.P. monografier över samtliga omnämnda medicinalväxter.

Schilcher, H, Was ist gesichert in der Phytotherapie? Ärztezeitschr. f. Naturheilverfahren, vol 39, 7/1998, 459-463.