Grönt té - nya studier styrker dess hälsoeffekter

 

En notis i tidskriften Alternative Therapies nr 2/2000 (s.32)  refererar två nya studier som båda bekräftar det gröna téts hälsosamma effekter. I American Journal of Clinical Nutrition publicerades i december 1999 en studie av Dulloo och medarbetare som visade att grönt té kan öka energitillgången långt utöver vad som kan förklaras av det i det gröna tét befintliga koffeinet. Det gröna tét ökar termogenesen, d.v.s. värmealstringen, ökar energiförbrukningen och ökar dessutom fettoxidationen (fettförbränningen) hos människan. 

En annan studie av Erba och medarbetar som publicerades i december 1999 i The Journal of  Nutrition belystes den cellskyddande effekten av grönt té och dess flavonoider på sjukdomsor-sakade cellskador.  Man hade observerat en skyddande effekt av grönt té mot de oxidativa skador som åstadkommits av järn på mänskliga leukemiceller i cellkulturer.

 

Nya mera liberala FDA-regler för marknadsföring av kosttillskott i USA

 

Amerikanska Food and Drug Administration (FDA) - Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets amerikanska motsvarighet - har den 5 februari i år introducerat nya regler som innebär en delvis reträtt från tidigare tuffa marknadsföringsregler för kosttillskott.  Tidigare gällande regler från 1994 (DSHEA) tillät marknadsföring av nya kosttillskott utan FDA-godkännande enbart om man i annonseringen inte påstod att produkten skulle förebygga, behandla eller bota sjukdom. Enligt de nya reglerna får annonsering/märkning av kosttillskott innehålla viss information om hur produkterna påverkar kroppens struktur eller funktion.  "Behandlar sömn-löshet" är ett (medicinskt) påstående som gäller sjukdomsbehandling medan "Hjälper Dig att slappna av" är ett (numera godkänt) påstående som gäller "kroppens struktur och funktion" trots att de kan hänföras till samma tillstånd (hälsoproblem).  De nya reglerna är en följd av ett flertal tidigare konflikter mellan FDA och kosttillskottsindustrin.  FDA har klargjort liberaliseringen av reglerna med ett stort antal exempel på tillåtna formuleringar.  FDA har därmed begränsat sjukdomsbegreppet.  Enligt de tidigare reglerna skulle t.ex. graviditet räknas som sjukdom!

Källa: Alternative Therapies nr 2/2000 s.32.

 

WHO uppmuntrar användningen av traditionella afrikanska mediciner

 

WHO (Världshälsoorganisationen) uppmanar numera bl.a. afrikanska länder där traditionella örtmediciner utgör en viktig del av sjukvården att integrera de inhemska örtmedicinerna i det officiella sjukvårdssystemet.  WHO uppmanar dessutom sina afrikanska medlemsstater att

värna om de traditionella medicinska metoderna, att bevara kunskapen om den egna traditio-nella medicinen och att odla och konservera de inhemska läkeväxterna.  Målsättningen är att gynna en rationell och rimlig användning av den inhemska traditionella läkekunskapen.

Mer än 80% av befolkningen i dessa länder får inhemsk traditionell medicinsk behandling enbart eller utöver konventionell västerländsk medicinsk behandling. Shamanerna vill dock inte så gärna dela med sig sina kunskaper om de inhemska örtmedicinerna till farmakologerna eftersom de enligt deras mening mest bara är  intresserade av medcinalväxternas läkande egenskaper (och inte shamanernas övriga medicinska kunnande.)

Vid ett 3-dagarsmöte i Harare den 15. december 1999 kom konferensdeltagarna  överens om att påverka sina respektive regeringar så att man i flertalet afrikanska länder senast år 2020 hade integrerat den traditionella afrikanska medicinen i den bassjukvård som skall erbjudas respektive länders invånare. Konferensdeltagarna bad också WHO om finansiellt stöd för att utveckla inhemska mediciner mot bl.a. malaria, hypertoni, diabetes och HIV/ AIDS i regionen.                

Ref: Alternative Therapies nr 2/2000s.30.

 

Hälsopåståenden för sojaprodukter godkända i USA

 

FDA i USA har godkänt hälsopåståendet att sojaprotein minskar risken för kranskärlsjukdom.

Nyordningen gäller sedan den 26. oktober 1999 förutsatt att produkten innehåller minst 6.25 g sojaprotein per portion.  Nyligen genomförda kliniska undersökningar visar att sojaprotein - i motsats till animaliskt eller annat vegetabiliskt protein - sänker blodets totala kolesterolhalt och dessutom halten av det skadliga LDL-kolesterolet.   Både höga totalkolesterolvärden och höga LDL-halter anses vara riskfaktorer för utveckling av kranskärlsjukdom. Åtminstone 25 g sojaprotein per dag i en kost fattig på hårda fetter och kolesterol kan åstadkomma en betydande reduktion av kolesterolhalten i blodet.  Sålunda är numera ett flertal hälsokost-produkter som sojakött, tofu, tempeh och sojadrycker (sojamjölk) kvalificerade för de nya marknadsföringsreglerna i USA.

Detta nya godkännande av mera liberala marknadsföringsregler för sojaprodukter i USA kom kort efter det att 3 nya studier hade publicerats som visar att sojaprodukter kan ha skydds- effekter mot bl.a. prostatacancer, bröstcancer och osteoporos.  Forskare vid universitet av Cin-cinnati fann att användningen av sojaprodukter kan minska risken för kranskärlsjukdom och osteoporos hos postklimakteriska kvinnor.  Fytoöstrogener som isoflavoner som finns rikligt i soja är naturliga ingredienser  som kan fungera som  "naturliga östrogensubstitut" och de kan minska eller förebygga de risker och oönskade bieffekter som kan hänföras till användning av relativt potenta syntetiska östrogener.  I Sverige och Finland har forskare vid universiteten i Helsingfors och Umeå funnit att isoflavoner kan förebygga prostatacancer genom att blockera tumörtillväxten under sjukdomens progressiva fas. 

Ref: Alternative Therapies nr 2/2000 s. 30.

 

Vitamin-E-tillskott är den enda rimliga vägen till sjukdomsförebyggande

 

Det är mycket svårt att enbart med kosten tillföra tillnärmelsevis lika mycket E-vitamin  som man kan tillföra med kosttillskott och som behövs exempelvis till hjärtpatienter.  Detta konsta-terar forskarna David H. Emmert och Jeffrey T Kirchner i decembernumret 1999 av Archives of Family Medicine.  Man skulle behöva äta 1000 mandlar för att tillföra 400 IU vitamin E, d.v.s. den mängd som finns i många E-vitaminkapslar.  I deras uppsats "The Role of Vitamin E in the Prevention of Heart disease" beskrivs E-vitamin såsom en av säkraste tillgängliga läkemedlen mot hjärtsjukdomar praktiskt taget utan kontraindikationer eller biverkningar!

Ref: Alternative Therapies nr 2/2000 s.32.

 

En jämförande studie av behandlingseffekten av osteopatisk spinal manipulation jämfört med standardbehandlingen av patienter med smärtor i länd- och korsrygg

 

Effekten av osteopatisk manuell behandling (d.v.s. spinal manipulation) hos patienter med kroniska ryggbesvär är relativt okänd och icke närmare studerad och denna terapi  hos ryggpatienter är kontroversiell. Likväl används denna terapi i stor utsträckning på rygg-patienter.  För att studera behandlingseffekten av spinal manipulation hos patienter med kroniska ryggbesvär gjordes en randomiserad kontrollerad studie på 178 av totalt tänkbara 1193 patienter med ryggbesvär i minst 3 veckor under det senaste halvåret.  Av hela gruppen  på 178 patienter föll 23 bort av olika skäl ("drop-outs").  Av resterande antal fick 72 patienter medicinsk standardbehandling för ryggbesvär medan 83 patienter fick osteopatisk manuell terapi.  Behandlingseffekten under 12 veckor mättes genom poängsammanställning enligt olika frågedsformulär, en visuell smärtskala samt genom mätning av rörelseförmågan.

Resultat: patienterna i båda grupperna förbättrades under 12 veckor.  Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de båda grupperna beträffande den primära behand-lingseffekten.  Däremot hade patienterna i "osteopatgruppen" en signifikant lägre förbrukning av smärtstillande, antiinflammatoriska och muskelavslappnande medikamneter.  Slutsatsen av denna studie är att behandlingseffekten av osteopatisk behandling jämfört med konventionell är likvärdig.  Det måste dock anses att vara en fördel med tanke på alla potentiella biverk-ningar som är förenade med den konventionella medicineringen att ha fått den osteopatiska behandlingen med jämförbar terapieffekt utan läkemedel.  Tyvärr saknas det i redovisningen av studien närmare uppgifter om  vilken typ av osteopatisk behandling som användes.

Ref: Andersson GBJ et al. A comparison of osteopathic spinal manipulation with standard

care for patients with low back pain.  N Engl J Med. 1999;341:1426-1431.

 

Flavonoider i té kan skydda mot åderförkalkning

 

Epidemiologiska studier har antytt att flavonoider i kosten kan ha en skyddseffekt mot åder- förkalkning, men den vetenskapliga dokumentationen är än så länge begränsad.  Vanligt té (Kina- eller Ceylonté) är en huvudkälla för flavonoider i Västvärlden (speciellt i England).

Europeiska forskare jämförde därför tékonsumtionen hos en 3454 personer som var fria från ateroskleros vid studiens början med graden av ateroskleros hos försökspersonerna  efter två till tre år.  Man mätte graden av åderförkalkning genom att röntgenologiskt mäta upp placks i aorta (stora kroppspulsådern) hos försökspersonerna  Efter korrektion för olika "störfaktorer" som rökning, alkoholkonsumtion, kaffe, fett- och vitaminintag m.m. kom forskarna fram till att det finns ett klart omvänt samband mellan té-konsumtion och förekomsten av höggradig ateroskleros i aorta.  Ju större tékonsumtion desto mindre åderförkalkning (färre och mindre placks).  Sambandet var mera uttalat hos kvinnor än hos män.

Ref: Geleijnse JM et al. Tea flavonoids may protect against atherosclerosis.  The Rotterdam study. Arch Intern Med. 1999;159:2170-2174.

 

 

 

Koksaltkonsumtionen och risken för kardiovaskulära sjukdomar hos överviktiga

 

Det finns ett väldokumenterat samband mellan hög koksaltkonsumtion och högt blodtryck och både studier på människa och djur visar att ett högt koksaltintag ökar risken för stroke. För att se om det finns ett samband mellan högt koksaltintag och kardiovaskulära sjukdomar hos överviktiga personer jämfört med normalviktiga genomfördes följande prospektiva studie:

När den stora National Health and Nutrition studien genomfördes i början av 1970-talet av inkluderades av totalt 14 407 deltagare alla som var mellan 25 och 74 år gamla.  Av dessa var 2688 överviktiga och 6797 normalviktiga.   Man tog genom frågeformulär reda på den genom-snittliga koksaltkonsumtionen vid studiens början.  Förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar samt mortalitet erhölls från sjukjournaler och dödsstatistik. Under en genomsnittlig uppföljningsperiod av 19 år registrerades följande för samtliga deltagare, både normal- och överviktiga: 680 fall av stroke (därav 210 med dödlig utgång),  1727 hjärtinfarkter (därav 614 med dödlig utgång), 895 dödsfall totalt på grund av kardiovaskulära sjukdomar samt 2486 dödsfall på grund av andra orsaker.  Hos de överviktiga med ett genomsnittligt energiintag av 7452 kJ och ett 100 mmol högt koksaltintag förekom en 32%ig ökning av strokeattacker, en 89%ig ökning av dödligheten i stroke, en 44%ig ökning av hjärtinfarktdödligheten, en 61%ig ökning av den kardiovaskulära dödligheten och en 39%ig ökning av den totala dödligheten i övriga sjukdomar.  Koksaltkonsumtionen var däremot inte korrelerad till en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom eller död hos normalviktiga.  Studien ger en klar bild av att hög koksaltkonsumtion är en oberoende riskfaktor när det gäller risk för kardiovaskulära sjukdomar och total dödlighet hos överviktiga.

Ref: Je J et al. Dietary sodium intake and subsequent risk of  cardiovascular disease in ower-weight adults. JAMA. 1999;282:2027-2034

 

 

Antioxidanter i cancerterapin - deras verkan och interaktioner vid onkologisk behandling

 

I den amerikanska läkartidskriften Alternative Medicine Review redovisas en litteraturöver-sikt över vad som publicerats om det samtidiga bruket av antioxidanter och konventionell terapi vid tumörsjukdomar. Det finns nämligen en viss rädsla hos många onkologer att tillförseln av antiooxidanter kan minska mängden av fria radikaler som bildas vid strålbehandling och vissa typer av kemoterapi och därmed begränsa den av fria radikaler framkallade skadeeffekten på tumörceller.  Man har därför ifrågasatt om tillförsel av antioxidanter samtidigt med konventionell cancerterapi kan vara kontraindicerad. Hittills gjorda studier har dock visat att utifrån tillförda antioxidanter i regel ensamt medför positiva effekter på olika tumörsjukdomar, utom för ett litet fåtal cancertyper.  Tvärtom så visar både djurförsök och humanstudier att det normalt inte sker någon effektminskning av  given kemoterapi eller strålbehandling om man samtidigt ger antioxidanter.  I själva verket förhåller det sig så att många data talar för att effekten av given cancerbehandling ofta ökar om man tillför antioxidanter samtidigt och att man dessutom ofta ser en minskning av cancer-behandlingens negativa bieffekter. 

 

 

Ref: Lawson DW, Brignall M. Antioxidants in cancer therapy; their actions and interactions with oncologic therapies.  Altern Med Rev. 1999;4(5):304-329.

 

 

Intag av kostfibrer, viktökning och risk för hjärt-kärlsjukdomar hos unga vuxna

 

Kostens sammansättning påverkar bl.a. insulinsekretionen och höga insulinnivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.  För att ta reda på sambandet mellan fiberkonsumtion och insulinnivåerna i blodet, viktökning och övriga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och vilken betydelse övriga kostfaktorer har i detta sammanhang gjordes följande studie: "The Coronary Artery Risk Development in Young Adults" (CARDIA).  Studien är en multicen-terstudie som genomfördes i USA i tio år under åren 1985/86 - 1995/96.  Deltagarna i studien var 2909 friska svarta och vita personer i åldrarna 18 till 30 år vid studiens början.  Man undersökte kroppsvikt, insulinnivåer och övriga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom vid studiens början och slut efter 10 år. 

Resultat: efter korrektion för potentiella faktorer som kan påverka undersökningsresultatet kom forskarna fram till att det finns ett lineärt samband mellan lågt fiberintag och hög kropps-vikt, höga insulinnivåer medan hög fiberhalt i kosten gav lägre kroppsvikt och insulinnivåer. Det påvisades även ett motsvarande samband mellan lågt fiberintag och andra hjärtriskfaktorer som högt blodtryck, höga blodnivåer av triglycerider, (det skadliga) LDL-kolesterolet och fibrinogen men låga halter av (det nyttiga) HDL-kolesterolet, men dessa samband var mindre tydliga.  Intressant är också att fiberintaget har relativt sett större betydelse än högt intag av fett och speciellt av hårda fetter, socker och protein för utvecklingen av hjärtriskfaktorer.

Studiens slutsats är att ett högt fiberintag är av större betydelse för att förebygga hjärt- kärl-sjukdom genom att ge låga insulinnivåer och minskad risk för övervikt  än fettkonsumtionen.  Den gemensamma mekanismen bakom de positiva fibereffekterna anser forskarna vara att fibrer kan sänka insulinnivåerna i blodet och att det kan skydda mot bl.a. övervikt och övriga hjärtriskfaktorer. 

Ref: Ludwig DS et al. Dietary fiber, weight gain, and cardiovascular disease risk factors in young adults.  JAMA. 1999;282:1539-1546.

 

Tillbaka / Åter förstasidan