|
1)
Kostens sammansättning av betydelse för homocysteinnivåerna Förhöjda homocysteinnivåer är har samband med ökad risk för aterosklerotisk hjärt- kärlsjukdom. Hittills har flera studier belyst effekterna av vitamintillskott på homcysteinnivåerna medan kostensammansättningens betydelse för homocysteinnivåerna inte har studerats särskilt väl. Nu har sambandet studerats i USA. 118 försöksdeltagare (fp) har under en 3 veckor lång inkörningsperiod ätit en kontrolldiet som var fattig på frukt, grönsaker och mejeriprodukter och som innehöll den amerikanska normalkostens typiska fettmängd och fettmönster. Sedan fick fp under en 8 veckor lång försöksperiod äta antingen kontroll-dieten (1), en kost rik på frukt och grönsaker men för övrigt lika kontroll-dietena (2) eller en kost rik på frukt och grönsaker som innehöll magra mjölkprodukter och som var fattig på fett och speciellt mättat fett (3). Under själva försöksperioden kontrollerades förändringarna i homocysteinnivåerna. Det visade sig då att dessa gick upp med + 0.46 mmol/l i kontrollgruppen (1), och + 0.21 mmol/l i grupp (2) med kontrolldieten plus frukt och grönsaker medan nivåerna gick ned med -0.34 mmol/l i den fettmodifierade frukt-grönsaks-gruppen (3). Vid multivariabel regressionsanalys fann man homocysteein-nivåerna var omvänt proportionella mot folinsyrevärdena men inte mot B:12-och B:6-nivåerna. Således gav den folinsyrerika (och ur fettsynpunkt bästa) grönsakskosten det bästa skyddet mot höga homocysteinnivåer och således även mot kärlskador. Ref.: Appel LJ et al. Effect of dietary patterns on serum homocysteine: results of a randomized, controlled feeding study. Circulation.2000;102:852-857. 2)
Vitamin C inte
cancerframkallande En provrörsstudie av professor Ian Blair och medarbetare vid University of Pennsylvania visade att C-vitamin skulle kunna tänkas vara cancerframkallande. Forskarna hade i provrör blandat ihop C-vitamin och särskilda fettsubstanser, s.k. lipidhydroperoxider och kunde efter 2 timmar konstatara att det hade bildats s.k. genotoxiner som kan skada den mänskliga arvsmassan och som därmed anses vara potentiellt cancerframkallande. Försöken skapade en del rubriker som oroade allmänheten som hittills fått höra att C-vitamin snarare var att betrakta som cancerhämmande. Professor Balz Frei vid Linus Pauling Institute i Oregon kommenterade försöken så här: det är ytterst osannolikt att lipidhydroperoxider i människokroppen förekommer på samma platser som C-vitamin. De möts normalt inte i kroppen och framför allt inte i sådana mängder och under så lång tid (2 ti) som under provrörsförsöket. Dessutom inaktiveras lipidhydroperoxider under bråkdelen av en sekund av kroppsegna enzymer. Så dessa provrörsförsök ger ingen som helst information om vad som möjligen skulle kunna ske i människokroppen. F.ö. visar all vetenskaplig erfarenhet att vitamin-C är en viktig antioxidant och därmed också indirekt cancerhämmande. Vad försöket framför allt visar är att det kan vara farligt att dra alltför långt gående slutsatser om vad som händer i människokroppen enbart av provrörsförsök! Ref.: Lee SJ, Oe T, Blair IA: Vitamin C-induced decomposition of lipid hydroperoxides to endogenous genotoxins. Science 292, 2083-2086, 2001. 3)
Är evidensbaserad
medicin – EBM – det endas som gäller? Vad menas egentligen med EBM och vad vill man uppnå med begreppet? Tyvärr förhåller det sig så att begreppet tolkas olika och då speciellt mellan olika språkgrupper. I sämsta fall kan EBM tolkas så att det begränsar den enskilde läkarens handlingsurtrymme när EBM tolkas som något som är absolut givet och som inte får ifrågasättas. Vi och tyskarna menar vanligen med evident något som är helt uppenbart och självklart, något som därför inte längre behöver ifrågasättas. I engelskan avses däremot med begreppet evidence data som någon använder sig utav för att dra slutsatser. ”What is your evidence to assume that the blue pills are better than the gree ones?” ”På vad stödjer ni ert antagande att de blåa pillren är bättre än de gröna?” Anglosaxarna menar således med evident något som måste styrkas med flera data eller ytterligare forskning medan vi och tyskarna tycker att det som är evident är självklart och något som inte behöver ifågasättas eller styrkas av ytterligare data. Hur skall man då definiera EBM? EBM är på medicinetiska grunder framforskade metodiska (nya) kunskaper som skall värderas kritiskt och integreras med redan befintligt (gammalt) vetande. Den med hänsyn till kvalitet och effekter integrerade gamla och nya kunskapen skall sedan kritiskt användas på sjuka människor och effekterna utvärderas korrekt. Det yttersta ansvaret för hur detta skall ske ligger alltid på den behandlande läkaren vars handlingsfrihet således inte begränsas av EBM utan snarare stärks. Ref.: Sackett, D et al.: Evidence-Based Medicine. Churchill Livingstone, 2000, 2nd edition. 4)
Calcium från mejeriprodukter tycks ha samband
med prostatacancer I den ansedda
amerikanska tidskriften American
Journal of Clinical Nutrition Ref.: American Journal of Clinical Nutrition 2001; 74:549-554 5)
Tillskott av
zinkpastiller förkortade sjukdomstiden vid ÖLI Övre luftvägsinfektioner – förkylningar förekommer mellan 2 – 6 ggr per år hos barn och vuxna i USA. Det råder oklarhet om huruvida tillförsel av zink är en effektiv behandlingsform vid förkylningar och om zink kan förkorta sjukdomstiden. För att testa effekten av tillförsel av zinkpastiller för att förkorta sjukdomstiden vid vanliga förkylningar gjordes en randomiserad, placebokontrollerad dubbelblindstudie vid Detroit Medical Center i Detroit, USA. 50 frivilliga försökspersoner (fp) rekryterades från sjukhusets öppenvårdsmottagning inom 24 timmar sedan de utvecklat förkylningssymtom. Deltagarna i interventionsgruppen tog 1 pastill innehållande 12,8 mg zinkacetat eller en placebotablett var 2:a till var 3:je timme så länge de kände av förkylningssymtom. Man mätte dagligen under 12 dagar upp de subjektiva förkylningssymtomen som halsirritation, slemutsöndring, snytningsfrekvensen, hosta, heshet, muskelvärk, feber och huvudvärk enligt en allmänt accepterad poängskala. Man mätte också upp plasmanivåerna av zink och proinflammatoriska cytokiner på dag 1 och sedan fp hade tillfrisknat. Resultat: 48 fp fullföljde studien (25 i zinkgruppen och 23 i placebogruppen). Jämfört med
placebogruppen hade zinkgruppen över lag en kortare sjukdomsduration
(4,5 mot 8,1 dagar), mindre snuva (4,1 relativa poäng mot 5,8). Även
graden av övriga symtom var mindre uttalad i zinkgruppen.
Alla förändringar var statistiskt signifikanta.
Forskarna drog slutsatsen att intag av zinkpastiller vid förkylning
kan medföra en tydlig förkortning av sjukdomstiden och en mindre
allvarlig symtombild, speciellt mindre hosta.
Man antar att förbättringen av de kliniska symtomen vid
zinkbehandling kan bero på en minskning av proinflammatoriska
cytokiner, men skillnaderna i cytokinnivåer var inte signifikanta. Ref.: Prasad AS et al: Duration of symptoms and
plasama cytokine levels in patients with the common cold treated with zink
acetate, a RCT. Ann Intern Med. 2000;133:245-252. 6)
Alternativmedicin för att förbättra kognitiva funktioner hos äldre I den mera utvecklade delen av världen stiger
antalet äldre människor och dessa äldre möts av ett varierande sjukvårdsutbud.
Då äldre människor mycket ofta lider av försämrade kognitiva
funktioner och då konventionell medicin har relativt litet att erbjuda
dessa patienter har forskare i Texas försökt att ta reda på vilka
alternativa behandlingsmetoder som används i USA
för att försöka förbättra äldres intellektuella funktioner.
Man har bl.a. tittat på relevanta kliniska undersökningar men
också på översiktsartiklar samt på relevanta kapitel i befintlig KAM-
litteratur (KAM = komplementär och alternativ medicin).
Den i den amerikanska tidskriften Alternative
Therapies redovisade undersökningen visar att detta forskningsfält
är föremål för ökat intresse från forskarvärlden och att hittills
genomförd forskning visar sig vara mycket lovande.
Ytterligare forskning behövs och det behöver mobiliseras stora
forskningsresurser inom detta område i framtiden. Få alternativa terapier är allmänt accepterade av
den konventionella medicinen för behandling av kognitiva funktionsnedsättningar
hos äldre. Ändå talar mycket för att just okonventionella
terapier som musikterapi och avspänningsövningar samt milt verkande örtmediciner
skulle passa mycket bra i detta sammanhang bl.a.
för att påverka vegetativa nervfunktioner.
Vid demens är det vanligen flera intellektuella funktioner som är
försämrade som iakttagelseförmåga, minne, logiskt tänkande,
orienteringsförmåga och vakenhet. Flera
orsaker kan tänkas bidra till demens, bl.a. infektioner, mediciner
(droger), traumata, undernäring och depression.
Försämrad cirkulation p.g.a. kärlskador, B-vitaminbrist,
mineralbrist, alkohol, brist på neurotransmittorer o. l. kan också bidra
till uppkomsten av demenstillstånd.
Även om erfarenheterna av och forskningen om KAM-terapier vid åldersdemens
o.l. ännu är mycket begränsade finns det redan 3 KAM-teapier som
verkar ha starkt vetenskapligt stöd och det är ginkgo biloba, vitamin E
och musikterapi. Örtmediciner Flera
randomiserade placebokontrollerade dubbelblindstudier visar att
ginkgoextrakt framgångsrikt kan användas för behandling av demenssymtom. Ginkgo är i
Europa en av de mest använda läkemedlen vid demenssjukdomar.
Ginseng är en annan örtmedicin som rönt stort vetenskapligt
intresse för dess potentiella förmåga att åstadkomma ökad vakenhet
och ökat välbefinnande hos äldre.
Flera djurförsök talar för att ginseng kan öka försöksdjurens
orienterings-, minnes- och
inlärningsförmåga. Vitaminer På senare år har allt flera undersökningar visat
vitaminernas stora betydelse för praktiskt taget alla kroppsfunktioner,
inte minst hjärnans. De vitaminer man särskilt har intresserat sig för
är B-vitaminkomplexet, vitamin E, niacin och lecithin. Vitamin B12 som fungerar som coenzym vid syntesen av
neurotransmittorerna serotonin och katekolamin. Vitamin B 6 fungerar som kofaktor vid syntesen av andra
neurotransmittorer. Vitamin E fungerar
som antioxidant – friaradikalfångare -
vilket är särskilt viktigt då hjärnan med sin rikedom på
oxidationsbenägna fleromättade fettsyror i cellmembranen är särskilt
utsatt för friaradikalskador. Flera
frågor beträffande vitaminerna, deras dosering, när
i sjukdomsförloppet de skall ges och i vilka doser är fortfarande
obesvarade varför det behövs ytterligare forskning för att klargöra
dessa frågeställningar. Även
oklarheter beträffande eventuella biverkningar måste lösas, t.ex. det
faktum att ginkgolider förstärker effekten av antikoagulantia med ökad
blödningsrisk som följd. Musikterapi Musikterapi lämpar sig särskilt väl för behandling av äldre med demenssjukdomar och den saknar biverkningar. Lämplig, rogivande musik har alltid anses vara välgörande för kropp och själ, och dessutom är behandlingen billig. Musikterapi har bl.a. använts under 2:a världskriget för att lugna agiterade soldater som led av granatschock. Beröring,
massage och andra KAM-terapier Avspänningsterapi, helande beröring och massagebehandling samt biofeedback är andra KAM-terapiformer som är av intresse i sammanhang och som behöver utforskas och utvärderas mera. Sammanfattningsvis konstaterar forskarna att flera KAM-terapier bör kunna användas med fördel vid kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre men att behovet av forskning på området är stort. Här öppnas ett stort än så länge föga bearbetat forskningsfält för den medicinska forskningen så länge den bevarar en öppenhet för lösningar som erbjuds från kreativa och oväntade källor. Ref.: Laura L Adams et al. CAM for Cognitive Functioning in the Elderly. Alternative Therapies, March 2001, vol. 7, No. 2:52-61. |