|
Gudrun undrar hur mycket vatten man kan dricka utan att bli förgiftad? Hon hade av en homeopat fått rådet att dricka mera än aktuella 1,5 liter per dag och öka mängden till ca. 2 – 2,5 liter och hon var rädd för att hon kunde bli förgiftad av för mycket vatten. Frågan är inte helt enkel att besvara eftersom vätskebehovet varierar avsevärt beroende på olika faktorer. En klok medeltida läkare – Paracelsius – sade en gång: det beror på mängden om något skall verka som ett gift (eller som livsnödvändighet). Det gäller bl.a. salt, syre och vatten. Alla dessa ämnen och många fler är livsviktiga i balanserade mängder men kan bli livshotande om de överdoseras, och detta gäller inte minst vatten eller annan vätska som huvudsakligen består av vatten. Vatten- eller vätskeintagets storlek och behov är helt beroende på personens allmänna hälsa, bl.a. njur- och tarmfunktionen, samt av vederbörandes fysiska aktivitet, matvanor, saltintag och klimatet samt därav betingad svettning. Kraftig svettning liksom vattniga avföringar (diarréer) ökar vatten- och saltbehovet medan vattenbehovet minskar hos personer som äter mycket starkt vattenhaltiga födoämnen som vissa frukter och grönsaker. Hos en frisk person regleras vattenintaget automatiskt på hormonell väg. Dricker man för litet eller svettas man för mycket, utför man hårt kroppsarbete och vistas i varmt klimat blir man törstig och dricker tills törsten är släckt. Att dricka mellan 2 – 3 liter per dag torde för friska människor under normala förhållanden inte vara något problem. Risk för vattenintoxikation (förgiftning) föreligger först om man dricker betydligt större mängder rent vatten när man förlorat mycket vätska och salt(er) p.g.a. kraftig svettning eller diarré och då måste man tillföra en saltlösning. Man kan lätt själv konstatera om man har ett tillräckligt vätskeintag genom att se till att man inte känner sig törstig och genom kontrollera att man kissar ut ungefär lika mycket som man dricker vätska och att urinen är klar och svagt gulfärgad. Mörk, kon-centrerad, eventuellt grumlig urin och små urinmängder kan tyda på ett för lågt vattenintag och då bör man öka vätskeintaget, förslagsvis med ½ till 1 liter eller tills man känner att törsten är släckt och att urinmängden och urinens färg har normaliserats. Man bör dock observera att äldre männi-skor kan ha svårt att känna törst och ofta har ett för lågt vätskeintag och då bör man kontrollera bl.a. urinmängder och -färg samt titta efter tecken på intorkning som torra slemhinnor och rynkig hud. Karl-Otto
Aly Svar
till Fröken Frågvis om nyttiga ämnen i kryddörter Fröken Frågvis älskar basilika och andra örter. Hon undrar nu om det finns några nyttiga ämnen i dem om man äter dem färsk, på t.ex. en tomatsmörgås? Jag kan försäkra Fröken Frågvis att hon valt sin kärlek med stor klokhet och att hennes kärlek besvaras med råge av kryddörterna. Rent allmänt kan man säga att de flesta kryddörterna innehåller bl.a. C-vitamin och folsyra liksom alla bladgrönsaker och dessutom eteriska oljor som ger kryddväxterna deras aromatiska doft och arom. Just dessa aromatiska oljor utgör deras största tillgång då de stimulerar aptiten och är matsmältningsbefrämjande. Nästan alla kryddörter innehåller dessutom vitaminliknande s.k. flavonglykosider som allmänt betraktas som cancerförebyggande. Det anses också att den prisade och hälsosamma s.k. medelhavskosten är hälsosam just bl.a. på den kostens rikedom på bl.a. olika kryddörter. I mörkgröna kryddörter som persilja finns också en del järn, kalk, fosfor och vitamin A. Det är säkerligen ingen överdrift att påstå att alla kryddörter i små mängder enbart är nyttiga och hälsobefrämjande, isynnerhet i färsk rå form då bl.a. värmebehandling och långvarig lagring minskar deras näringsvärde och vitaminhalt. Så fortsätt med Din ”förtärande” kärlek till färska örtkryddor, de ger Dig bättre hälsa och Du kan tacka dem genom att odla och sprida dem. Karl-Otto Aly Svar till
Ann-Marie om myalgi – muskelsmärtor Ann-Marie som är en trogen och tacksam Hälsa-läsare och vegetarian som är inspirerad bl.a. av Levande Föda som praktiseras på Skeppsgården i Valdemarsvik. Hon har fått myalgi, muskelvärk i armar, axlar och nacke. Muskelvärken kan ha många orsaker. Den kan bero på spänningar i muskulaturen och eller på s.k. rottryck på nervernas utträden i halskotpelaren, något som kan bero på s.k. diskdegeneration. Det kan också vara fråga om en inflammation i musklerna s.k. fibromyalgi som är en reumatisk sjukdom. Besvären kan behandlas på flera sätt. Muskelspänningar som trycker på blodkärl kan ge värk p.g.a. otillräcklig syretillförsel och då kan det vara bra med cirkulationsökande gymnastik , varmvattenbehandlingar, värme-inpackningar, bastu, varma bad och avslappningsövningar. Även massage gärna med någon ”värmande” olja eller massagegel eller salva, t.ex. Ormsalva, Arnicagel eller Tigerbalsam. Obs! akta ögonen! Om muskel-värken beror på en översyrning av vävnaderna bör man äta mycket basisk mat som råkost och frukt och undvika för mycket bröd, baljväxter, som liksom ost, ägg, fisk och kött som är syrabildande. Man kan också pröva med potatisvatten. Gärna 1 – 2 glas på morgon. Skala och skiva en potatis och lägg den i blöt över natten. Även tandsanering kan övervägas. LYCKA TILL! Karl-Otto Aly. |